Lösdrift – är det en vettig lösning för arbetande hästar?

Idag ser allt fler tävlingsryttare och ridskolor fördelarna med att ha hästarna ute i flock dygnet runt. Det är enklare, mer lättarbetat och ekonomiskt, säger anhängarna. Sämre säkerhet och mer skaderisker, säger kritikerna. Under Hästföretagarforum får vi ta del av forskning, erfarenheter och exempel från flera olika verksamheter.

Riksanläggningarna Flyinge, Strömsholm och Wången har sedan flera år anläggningar för lösgående hästar. Kopplat till dem pågår dessutom flera elevarbeten och forskningsprojekt under ledning av Karin Morgan, chef för forskning och utveckling på Strömsholm och Flyinge, som kommer till Hästföretagarforum.

– På Strömsholm går hippologernas tävlingshästar tillsammans i vår anläggning för lösgående hästar. Det är högpresenterande hästar som arbetas mycket. Flyinge har gymnasiets skolhästar och förstaårshippologernas hästar, medan Wången har varmblodiga travare på sin anläggning, säger Karin Morgan.

Samtliga anläggningar fungerar bra, men helt olika, vilket ger intressanta fakta.
På Riksanläggningarna hanteras hästarna av hästvana personer. Men hur fungerar det på en ridskola? Kan lösdrift vara en lösning där, eller är riskerna för stora? Maggan Hammarberg driver ridskola, uthyrningsverksamhet och försäljningsstall utanför Kungsbacka sedan flera år. Hon delar med sig av sina erfarenheter – både vad som fungerar bra, vad som är värt att tänka på, samt ger tips och råd.

– Det finns många fördelar med lösdriftsanläggningar, men också en hel del att tänka på. Alla hästar passar inte att ha i lösdrift, och en effekt är till exempel att hästarna behöver skos betydligt oftare – ibland var tredje vecka – än om de är uppstallade traditionellt. Det påverkar helhetsekonomin, säger Karin Morgan.

Det är med andra ord upplagt för ett mycket intressant seminarium under Hästföretagarforum den 24 mars.