Egenuppfödda ridskolehästar – funkar det i praktiken?

Lönar det sig för en ridskola att föda upp sina egna ridskolehästar och går det att integrera uppfödningen i den ordinarie verksamheten? Två som vet är Jennifer Carlegrim och Elisabeth Ljungstorp, som under närmare 17 år utvecklade ett väl fungerande koncept för Norrköpings Fältrittklubb. Hör dem berätta om sina erfarenheter under Hästföretagarforum i Göteborg den 4 april.

Jennifer och ElisabethDe allra flesta ridskolor upplever samma sak – det är svårt att få tag i bra, hållbara ridskolehästar till vettiga priser. Så var det även för Norrköpings Fältrittklubb.
– Idén att föda upp egna ridskolehästar föddes tack vare att vi hade ett väldigt bra ponnysto på ridskolan som vi betäckte med Quite Easy år 2003. Resultatet blev en riktigt bra ridskolehäst som fungerade lika bra för hoppning, dressyr som fälttävlan, säger Jennifer Carlegrim.

Betäckningen och fölningen födde ett projekt för ridskoleelever som ville lära sig mer om unghästhantering, inridning och så småningom slussa in uppfödningarna i ridskoleverksamheten. Ganska snart etablerades ett samarbete med uppfödaren Elisabeth Ljungstorp som kort och gott gick ut på att ridskolan tingade föl hos Elisabeth som stannade hos henne tills det var dags för inridning.
– Fördelen var att hästarna fick bra uppväxt och tidigt skolades in i ridskoleverksamheten. Ridskolan behövde inte heller göra plats för hästar som inte kunde gå i verksamheten. Samtidigt fick Elisabeth sälja sina hästar tidigt, säger Jennifer Carlegrim.

De allra första unghästarna som fötts upp och slussats in i ridskola på det här sättet är vid det här laget tonåringar och flera av dem har egna avkommor som också finns i verksamheten. Det går med andra ord att utvärdera arbetssättet. Och ska man tro Jennifer och Elisabeth är det här ett vinnande koncept för flera ridskolor. Av 20 ridskolehästar hos Norrköpings fältrittklubb är bara tre inte inridna på ridskolan!

Under Hästföretagarforum den 4 april berättar de om sina erfarenheter, vilka effekter det fått och hur helhetsekonomin ser ut.